06 juli 2008

Nu är botten nådd.

Först lite roligt. Igår kidnappade mina syskon och jag våra föräldrar. Mamma brukar kunna lista ut våra små hemligheter, men inte denna gången. Vid halv ett snodde vi pappas bil så han blev strandsatt i Hökön hos sin syster tillsammans med våra respektive. Sen bar de av till IKEA för att hämta mamma på jobbet. Hon trodde att någon hade dött när vi dök upp där. Men så va inte fallet. Sen va de tiotusen frågor. Det blev en mycket lyckad dag och kväll på Vallarnas Frilufsteater. Solsting och snedsteg va skitbra!!! Toppbetyg av oss!

Nu till något mindre roligt. Förmodligen kommer jag inte bo kvar i Lund någon längre period. Jag o P har haft snart 9 härliga år tillsammans, men nu börjar de knaka ordentligt. Har precis legat i sängen i 2 timmar och gråtit. Vi ser väldigt olika på saker och ting som spelar en stor roll i ett förhållande. Just nu är jag rödsprängd av gråt och rädd. Rädslan är enorm. Frågorna flyger runt i huvudet. Var ska jag bo? Alla mina saker? Leva utan P? Vårt liv blir nu mitt, men hur?????

Jag får nog inte svar på alla frågor nu. Känns som om jag får ta en dag i taget.

Simma lugnt mina vänner!
/Jessie

Inga kommentarer: