Idag är det dax!

Så har denna dagen kommit som jag så länge inte velat tänka på. Samtidigt kanske denna dagen är vändpunkten i mitt liv. Nu är det mesta packat. Jag ska ner hit den 17 september igen och hämta det sista. Det va nära en tår när P lämnade lägenheten i morse. Han vill inte vara här när jag flyttar eftersom mina föräldrar vet HELA den äckliga sanningen. Förhoppningsvis skäms han och känner skuld.

För att blicka framåt så ska jag till Danmark med skolan den 12-15 september. En kurs som det heter så fint men ingen av oss i klassen har riktigt förstått vad vi ska lära oss på kursen. Det ska bli roligt att få föreläsningar och seminarier på danska i alla fall.
Precis! Skolan har börjat och jag ligger redan efter. Inte så konstigt kanske.

Imorron är det seriepremiär för Cefyra´s f-lag, blandlag och ungdomslag. Jag ska givetvis åka dit för att heja fram mina klubbkompisar.
Det känns som om det blir väldigt mycket bowling för min del den närmsta tiden. Kommer lägga mycket tid på det och skolan. Om det kommer in ett jobb i bilden blir det tyvärr bowlingen som får ta stryk.

Nu ska jag packa ner min kära dator. Den är sist ner.

Detta va mitt sista inlägg i Lund. Förmodligen kommer mina inlägg se likadana ut oavsett var jag skriver men det är en annan känsla för mig.

Ta hand om er mina vänner!
Kram/Jessie

Snart går flytten.....kommer sakna.....

Snart går flyttlasset och jag kommer sakna lägenheten. Så jäkla fin e den. :(

Jäkla rygg!

I morse när jag vaknade kunde jag knappt ta mig ur sängen. Antagligen hade jag legat illa eller vridit mig under natten. Hade till och med drömt om att ryggen hade svullnat så att nattlinnet stramade åt. Konstiga drömmar....

Slutet börjar närma sig för mig i Lund. 1 vecka kvar sen bär de av norr ut. Hade önskat att de va en flytt med lite mer positivitet i, men det kommer längre fram kanske. P är väldigt ödmjuk nu, nästan lite skrämmande. Så rar har han inte varit på 8 månader.

Sista tiden va han väldigt stöddig och nätan lite oförskämd mot mig. De va då jag började ana att något va på gång. Tydligen har han tyckt att vårt förhållande varit påväg att ta slut länge men jag har bara tyckt det i 3-4 månader. Hans nya tants dotter har nu konfronterat sin mamma. Hon berättade för mig igår på jobbet att hon hade pratat med sin mamma. Mamman har hela tiden undvikit att tänka på att P va upptagen men dottern betonade under hela samtalet att jag existerade och har gjort under hela tiden. Ungefär så här: "Vad hade du tyckte om du hade varit i hennes skor? Hur hade du reagerat i hennes situation?" Mamman ville absolut inte prata om att jag fanns utan försökte hela tiden få allt att låta som om de va rätt de dom har gjort.

Nu är allt det historia och jag behöver lägga allt bakom mig. Behöver jag någon gång gråta eller skratta så är detta en bra historia att dra upp. :)

Ta hand om er!

Kram/Jessie

Ljuset i tunneln

Snart är min tid i Lund till ända. Den 30/8 kommer två bilar med släp ner och hämtar mitt hem. Sen får jag lugna mig med att flytta på ett tag. Måste landa och komma in i en ny vardag med nya vanor. Ska hitta en rytm i mitt liv som fungerar med allt runt om mig.

Livet känns rätt bra just nu. Har fått P dit jag vill. Verkar ha mer förståelse nu och är mer hjälpsam.

Jag är så tacksam för alla som stöttar mig igenom denna tid. Nu ska jag börja gå ut med kompisar igen. De blir dyrt men roligt! Ska lära känna en massa nya människor och vara översocial.

I helgen hade vi träningsläger och det är alltid skoj. Kändes inte så bra men när kloten är omborrade och klara så blir de lättare. Känns så tungt och jobbigt.
Hade gjort något galet med ryggen förra veckan så den värkte under hela träningen (4timmar).

Jag har funderat endel på min framtid. Nu har jag 1,5 år kvar på min utbildning sen hoppar jag ut i verkligheten. Sista terminen har jag möjlighet att göra praktik utomlands vilket jag är väldigt sugen på att göra. Om jag fortfarande varit tillsammans med P hade jag aldrig gjort de. Men nu är de inget som håller mig tillbaka så varför inte likaväl hoppa. Lite feg e jag för jag har inte bestämt vilket land än men vill nog hålla mig inom Europa och på en svensk skola.

På lördag e de Kick-off som gäller.

Ta hand om er mina vänner!
Kram/Jessie

Huvudvärk o feber

Efter en helgs jobb så vaknade jag med huvudvärk, feber och värk i hela kroppen. Efter en stunds funderingar så sjukanmälde jag mig.

Igår somnade jag gråtandes, inte någon höjdare kan jag säga. Nu i eftermiddags skulle jag rensa ett skåp som ska flyttas till Osby. Där fanns massa minnen så de blev en hel del tårar. Hur kan man såra någon så in i helvetes mycket som han har gjort???? Jag förstår fortfarande inte vad han ser i den kärringen.

För att få lite positivt i vardagen har jag plockat fram vågen. Kanske inte vad ni andra brukar göra men just nu så äter jag bara precis de som jag måste för att överleva. Mat är inte det jag prioriterar. Vågen visar 118,0 kg, vilket innebär -22,8 kg sen förra sommaren.

När jag va nere o handlade mat så köpte jag en gråt-skiva, Absolute Rock Ballader........ Väldigt bra låtar och jag behövde gråta idag. Det är inte roligt alls att leva livet som Jessica Håkansson just nu. Kommer det någon gång bli bättre?? När? Var? Hur? Vill egentligen bara att allt ska vara som de va innan allt skit hände.

Empati är nog en tablett som några glömt ta som kosttillskott. Vissa har de med än andra helt enkelt.

I lördags va jag på bio fast den blev inställd för en kugge hade lossnat. Fick pengarna tillbaka plus ersättningsbiljetter. Hyrde en film istället.

Det är rätt ensamt just nu. Van vid att ha någon vid min sida, har ju varit så i 9 år......

Ska fortsätta packa lite till. Långt ifårn klar.

Ta hand om er mina vänner!
Kram/Jessie

Jobb, jobb och lite mer jobb

Nu är jag inne i en period med mycket jobb. I helgen jobbar jag så de blir att sova i Lund. Idag fick jag ett sms där det stod att en polisanmälan är gjord och att alla samtal kommer avkodas. Förstod ingenting........
Numret kände jag igen och jag tror att det är den som Peter varit med i 1 år. Ja, jag har ringt henne från doltnummer max 5 gånger. 2 av dom va när Peters pappa hade åkt in på sjukhuset. Peter hade då inte sin mobil igång och jag hade numret hemma. Jag har ingen anledning att ringa henne från dolt nummer. När jag sen ringde upp med mitt nummer så lät hon helt frågande. jaja, skitsamma.

Igår spelade jag mina första serier bowling för denna säsongen. ALLA mina klot va för STORA. Hör och häpna, brukar vara tvärtom denna tiden på året. Men de e skönt att allt drar igång.

Imorron blir de nog att jag går på bio själv eller hyr en smårolig film och köper godis. Slutar jobbar kl 16 imorron och sen börjar jag inte för än 14 på söndag.

Ta hand om er vänner!
/Jessie - som simmar vidare

Ledig!

Idag är jag ledig! Så skönt att få sova så länge jag vill. Senare idag åker jag upp till Kristianstad/Åhus för att spela säsongens första bowlingpass.

Jag är så glad att jag har mina goa vänner!
Tur att ni står ut med mig, jag är jobbig nu och har de jobbit. Ni lyfter mig verkligen med alla era peppande meddelande och samtal.
Moha, tack så jättemycket för igår.

Undra om kamera-teamet kommer fram snart? Känns som om jag är med i dålda kameran eller en väldigt dålig serie typ som Våra värsta år. Jag kommer snart ut ur dimman....

Klockan är inte så mycket men jag har hunnit med en hel del idag. Packat ner lite kökssaker, bakat GI-muffins utan vetemjöl och socker. Ska snart in i duschen men jag måste nog packa ner lite till innan jag känner mig färdig.

Jag hoppas kunna skratta åt detta elände en dag.....

Ta hand om er!
Kram/Jessie

Landat?

Nej, jag har inte landat. När allt lagt sig så kommer det fram nya grejer. Igår berättade Peter att jag jobbar ihop med dottern till den som han träffat i 1 år. Dottern är lika gammal som mig och vi har pratat en hel del med varandra, hon vet ingenting. Jag kommer nog berätta de för henne. Konstigt att hon inte sagt något om sin mamma på hela tiden vi jobbat tillsammans.

Nu drar bowlingen igång! Igår va första träningen med jag jobbade så den missade jag. Jag vill bara att allt ska dra igång så jag slipper känna så här. Detta är bland det jobbigaste som hänt mig. Får blicka framåt och tänka positivt.

Sitter på jobbet igen, tur jag e ledig imorron.

Ta hand om er!
Kram/Jessica

Jobb, jobb och tårar.

Så ser mitt liv ut just nu. Hade hoppats att jag kunde gå vidare precis lika snabbt som Peter gjort. USCH! VIll inte tänka mer på skiten som hänt.

I helgen skulle jag egentligen jobbat söndag men en snäll arbetskompis bytte med mig så jag slipper sitta i Lund själv medan Peter roar sig på annat håll. Så jag åker till Hällevik direkt efter jobbet på lördag.

Jag tror inte någon kan föreställa sig vad jag går igenom om man inte själv upplevt det. Mitt inre går i bitar och jag slits mellan hopp & förtvivlan.

Någon som har många bananlådor?? Jag har inte många lådor men väldigt mycket saker.
Tur att jag har mitt jobb, mina vänner, min familj och den här bloggen. Detta är som att gå i terapi.

Igår kom jag hem lite innan nio på kvällen och inte en kotte i lägenheten, han dök upp lite innan tio. I morse vaknade jag vid 6 som vanligt och inte en kotte i lägenheten. Fatta vad tomt de är. Jag hinner inte flytta innan dom planerar en massa. Mår så jävla dåligt idag!!!

Äcklas så fruktansvärt!
Ta hand om er!
Kram/Jessie